18 teser om intelligens

1.
Intelligensen kan inte ses som några isolerade psykiska funktioner utplockade ur sitt sammanhang utan med intelligens måste avses människans totala psykiska förmåga. Som grund för ett sådant resonemang ligger förhållandet att de mätbara faktorer som vanligtvis betecknas som intelligens ej kan fungera utan förankring i den totala psykiska personligheten.

2.
Människans totala intelligens är multidimensionell. Dess olika delar befinner sig i ständig dynamisk interaktion med varandra. Därvid uppstår olika rörelser, positioner och formationer mellan intelligensfaktorerna. Sammanhållande faktor och stomme i detta dynamiska system är den känslomässiga intelligensen.

3.
Huvuddelen av den information vi tar emot och avger är av känslomässig art.

Den känslomässiga intelligensen, det vill säga förmågan att kunna tolka och avge känslomässiga informationer, är därför en viktig intelligensfunktion.

4.
Ur den totala intelligensen har man lyft fram de testmässigt mätbara faktorerna. Dessa delar som genom sin mätbarhet plockas ut ur sitt sammanhang har ofta fått representera begreppet intelligens. De benämnes här saklig intelligens.

5.
Den känslomässiga intelligensen uppfattar och tolkar omvärlden. Detta tolkade material upptas av den totala intelligensen som omformar det och återför det till den känslomässiga intelligensen där det lagras och utgör den stomme som bildar personligheten och styr tänkandet.

På detta sätt kommer det nya materialet omformat och lagrat i den känslomässiga intelligensen att påverka uppfattningen och tolkningen av omvärlden. Det pågår alltså hela tiden en dynamisk process.

6.
Man föds med en grundkonstellation inom den totala intelligensen. Denna grundkonstellation är avgörande för individens första uppfattning av omvärlden. Den är därför också tillsammans med omvärlden  avgörande för individens utveckling.

Grundkonstellationen utgör den ram inom vilken olika positioner och formationer utvecklas. Grundkonstellationen är individens grundton.

7.
Inom intelligensen som helhet utgör samspelet mellan de sakliga och känslomässiga faktorerna den viktigaste delen.

Först genom den känslomässiga intelligensens medverkan får den sakliga intelligensen djupdimension. Som isolerad företeelse och utan interaktion med den känslomässiga intelligensen förlorar den sakliga intelligensen sin mening.

8.
Den känslomässiga intelligensen är inte bara sammanhållande faktor och stomme inom den totala intelligensen utan också drivkraft och kommunikator. Drivkraft i tankeprocessen. Kommunikator i tankeprocessen.

9.
I alla beslutsprocesser är den känslomässiga intelligensen den avgörande faktorn. Det gäller även kreativa processer.

10.
Interaktionen mellan intelligensens olika delar är avgörande för intelligensens funktion.

Interaktionen kan sänkas genom yttre eller inre påverkan och detta medför en sänkning av den totala intelligensen. Interaktionen kan höjas genom inre eller yttre påverkan och detta medför en höjning av den totala intelligensen.

11.
Varje människa föds med en grundspänning som finns i hela personligheten. Lättast iakttagbar är den i den muskulära grundtonus som varje människa har. Den speglar hela personlighetens spänning och därmed även spänningsnivån inom intelligensen.

Denna spänning kan vara för hög och energislukande, vilket hämmar interaktionen. Den kan vara för låg och energifattig, vilket också hämmar interaktionen.

12.
En bristande utveckling av den sakliga intelligensen medför en sänkning av den totala intelligensen. Detta kan vi lätt konstatera.

Det är lika viktigt att förstå att en bristande utveckling av den känslomässiga intelligensen också medför en sänkning av den totala intelligensen.

13.
Människan utnyttjar endast undantagsvis hela sin intelligens.

14.
Den känslomässiga intelligensen kan indelas i olika faktorer. En viktig sådan faktor är proportionsintelligensen som har avgörande betydelse för individens utveckling och överlevnad.

15.
Inom intelligensen uppstår under livets gång positioner och formationer som är mer eller mindre hållfasta. Den dynamiska interaktionen sker då mellan så väl enskilda delar som mellan olika formationer och system, vilka i sin tur kan bestå av formationer och enskilda delar.

16.
Den största delen av intelligensprocessen sker omedvetet. Genom träning kan man medvetandegöra delar av denna process.

För att den omedvetna tankeprocessen skall kunna arbeta är det nödvändigt att den förses med material från den del av intelligensen som arbetar medvetet.

17.
Interaktionsprocessen är av avgörande betydelse för intelligensnivån. Hög saklig eller känslomässig intelligens räcker inte om inte interaktionen är fullödig.

Störningar kan lätt inträffa. Låsningar i vissa positioner eller formationer som är ofruktbara kan förekomma. Hela system kan byggas upp och hindra produktivt tänkande. Hyperaktiv interaktion kan förekomma med läckage och stereotypier. Fullständig blockering mellan känslomässig och saklig intelligens kan förekomma.

18.
Hela personligheten hålls samman av den känslomässiga intelligensen.

Ur ”Den känslomässiga intelligensen” av Björn Rosendal 1980