Nedtrappning
Det är längesedan jag skrev dikter. Åtminstone sedan jag skrev något riktigt bra. Det har mest varit konstgjord andning en lång tid nu, bara för att hålla det något sånär i gång. Sedan jag började med antidepressiva, för ca 8 år sedan, har jag inte skrivit lika mycket poesi. Det har inte fallit sig naturligt. Det är en förhållandevis låg dos jag gått på, men den har varit tillräcklig för att, tillsammans med bra terapeuter, kunnat hjälpa mig. Det har varit skönt att ha känt sig ganska balanserad. Helt balanserad blir man väl aldrig som människa, men kaoset inom en lägger sig och den oförklarliga sorgen slutar överväldiga en. Mestadels. Ibland vill den komma, men då har dessa nämnda terapeuter och andra fascinerande människor och författare gett mig så bra redskap att jag kunnat identifiera farorna i tid. Jag har kunnat undvika dem och, när det inte gått, kunnat hantera de ganska annorlunda. Det har varit ljuvligt. För drygt ett halvår sedan kände jag mig tillräckligt redo att sluta med tabletterna. Nedtrappningsprocessen har varit långsam, så som den ska. Allt ska gå så fort idag, hela tiden ska vi vara effektiva. Långsamhet har nästan blivit ett skällsord i verkliga livet, men banne mig. Vissa saker ska ta tid. Det är svårt ändå.
Vid första nedtrappningen tog det tid för kroppen att vänja sig och flertalet runga känslor rev i mig på en och samma gång. Det krävdes så lite för att jag skulle känna mig så trasig. Men bit för bit vande kroppen sig. Det tog tid och var jobbigt. Sedan kunde jag återigen njuta av att känna mig balanserad. Tills det blev dags att fortsätta nedtrappningen. Där är jag nu och det är jobbigt. Bräckligt, tungt, argt och växlande. Oförutsägbart. Men jag skrev något och kände för första gången på länge om mina egna dikter att ”shit, vad bra det här är. Riktigt välsmakande, vackert och träffsäkert.” Och jag minns min käre vän Björn Rosendal. Björn som så aktivt stöttade mig i mitt skrivande och hjälpte mig att ta steget att nå ut med det. Som gjorde Kättaren och faunen, min första diktbok, med mig och som ville att jag sen skulle stå på egna ben och ge ut många fler diktsamlingar. Min 60 år äldre vän som jag hade djupa samtal med om poesi, konst, känslomässig intelligens, vårt inre mörker och vår tids svårighet att hantera människor av det här slaget. Vi som var renässansens kungar med all vår känslighet och kreativa förmågor, vi som det inte finns någon plats för nu. Vi som får diagnoser istället för att lyftas för vår känslomässiga bredd. Björn tyckte inte om att jag skulle börja med antidepressiva, han var rädd att det skulle hämma min kreativitet. Det gjorde det nog i viss mån också, fast det var andra saker som var med och bidrog till det. Jag är jätteglad över att jag körde på ändå. Att jag – till slut – lyssnade till en envis syster och en omtänksam kollega. Att jag tog hjälp, och tabletterna var en stor del av det. Men nu, när jag trots allt är redo att fungera utan dem, tänker jag på Björn. Jag tänker på honom och mår bra. Jag ler för mig själv och vet att han skulle vara så glad över att jag nu skriver igen, rakt från själen. Att även om det inte kommer ofta, kommer det rakt därifrån. Och det är bra grejer.
Det är viktigt. Jag vill att folk ska förstå att det är viktigt. Vad det gör med en människa att skriva poesi. Hur det kan frigöra eller erkänna något inom en. Respekten man ger sig själv vid bekräftandet av vissa känslor och sidor. Lugnet det ibland kan ge när det kommit ut. Ivern när orden börjar lossna. När känslan börjar få form, när det inre börjar synas svart på vitt. När det går att sätta ord på allt det där inom en. Allt kaos eller all glädje. All förundran, lust, frustration eller sorg. Och det stannar inte där. Eller kanske det stannar för stunden, hos avsändaren. Men samma känsla kan uppstå när man är läsaren. När man plågas, tyngs eller håller på att spricka av alla känslor inom en. När man läser precis det man känner, när en främling satt ord på allt det inom dig. Någon annan har bekräftat dig, någon annan har gett dig den respekten. Njut av att du inte är ensam eller njut av det absurda i att en främling kan se in i din själ. Njut av orden. Smaka på dem. Bär dem med dig. Bär de med dig och ta hand om dig.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Måna Skärrholk » Björnen som inte var björn: ”Äntligen har jag hittat den! Jag kommer ihåg historen så väldigt bra och jag äls..”
-
Kix » Vargen och Rödluvan: ”Tummen upp!”
-
Mikael » Negligerad skattebetalare: ”Det framgår ju tydligt att det är Skattebetalarnas förening som avses vidare fic..”
-
Jo Gylling » Underbara illustrationer: ”Jag minns vingmöss och kattelände från när jag var liten. Jag älskade den. Har f..”
-
Ulla-Britt » En dröm om mormor: ”Åh, en sån fin dröm, jag blev nästan avundsjuk men samtidigt glad att drömde så...”
Arkiv
Länkar
Etikettmoln
trädgård igenkänning ansvar inspiration lagerarbete¨ citadellet andrea de la barre de nanteuil kontorspärm duktigflicka 365 days 30-tal kostymfilm gingershot countryside förtroende skärgård ja jag har mens, hurså? litteraturhistoria alkoholfritt ivåttochtorrt kurator suffragett politik emotional intelligence sensuell stadsljud första världskriget min syster är i tusen bitar ägglikör writing murgröna ledamot jazz inre kvinna elin ek vampyrer koltrast adopted rättsväsende mitt hjärta borde slå någon annanstans längtan pessimism press kvinnligt kommunikator det var en gång julklappsprojektet alittleparty psykisk ohälsa analys passion tassemarker bråvalla blackoutpoetry mumbai proportioner intellekt neil gaiman reflektera bättre sent än aldrig bio psykiskohälsa duck bilderbok allas värde kök solfångarna drömresa lager a j cronin mademoiselle oiseau industrialism teknik åsnor skylta hake fjord genus chic lit ingefärsshot minnesfond tanke förstå bröllop lost haverera irland bråk pojkar terrorism fantasi saknad vidga fågelkvitter dagens nyheter annabel pitcher glass kura skymning död bortabramenhemmabäst musikal samtal skolavslutning nyföretagarcentrum shopping linnea claesson johan ehn egoism roaring twenties norm drivkraft varg födelsedagskalaset svacka hotelcontinental lägesrapport te psykiska funktioner häxan och lejonet pyjamasparty dröm konstvandring inrekritiker anslagstavlan känsla kyrkogårdsboken nostalgi illustratör jordbävning faktabok ragga kontor brewsterfieldlodge kund 70-tal fredaag terapeut män linuslundberg röra lyrik mormor ångest visdomsord tankar madrigal skogaby lantbruk ica maxi suggestiv fritidsgård skönlitteratur terrordåd vuxen editing svårt svenskbiblioteksförening årsskifte gunilla molloy fantastiska fakta om djurungar hallands kulturhistoriska museum fågel love some like it hot podcast mia öström martin pettersson jakob hellman barnhem teater let's dance hästpojkarna champagne sinnesro målgrupp alexander jansson barack obama dagens ros rocka sockorna indien introvert katarina wennstam idde och hajen feelgood värme glädje marknadsföring hårda tag nils holgersson radio utmärkelse egenföretagare stipendiat bokcirkel musik teckningsmuseet det glada tjugotalet boksläpp den känslomässiga intelligensen samtyckeslag stolthet och fördom företag samarbete daniel sanjay covid-19 intervju arbete ted rosendahl p4halland hovrätt mens hälsa rasism jane austen make formgivning drömmar hjälte tjugotalet läsintresse själen relation feminism vilddjurochvardagsromantik konstnär jämställdhet våldtäkt förlag kulturarbetare läsa tekannan förlag björn rosendal konst catharina o kärlek poesi catharina sanjay dikt böcker kultur furulundsskolan bibliotek depression läsning halmstad laholm saker bibliotekarier gör författare stipendium skolbibliotekarie bibliotekarie #meetoo ensamhet bokrelease rösträtt realist vänskap jury sverige kirkeralph kvinnohistoria läkare katt diskutera energi semester dagens dikt kvinnligrösträtt plakettjuryn deccennium poetry entreprenör kättaren och faunen social optimism resa corona utgivning kaos penseldrag djur tingsrätt samantha ellis psykologi anka stockholm biografer kreativ harry potter känslomässig intelligens tekopp egentid humor verklighet föräldrar rödluvan och vargen grundkonstellation perspektiv travel positiv interaktion psykiskt fina shoppingterapi tvåsamhet boktips utställning överlevnad lost in austen bokhandel nyföretagare blogg danmark halmstad stadsbibliotek världskrig homeiswhereyourcatis kulturentreprenör ironi vernissage colette van luik magasin laholm mänskligheten komfortzon stöd ei göteborg lärare killarney kommunen väpnade konflikter vindkraftverk affär landsbygd förläggare all in engelsk landsbygd jul 365 skatteverket sommar mörker lovisa burfitt stockholmssyndromet sökoptimering världspoesidagen rörd carl von linné sex produkt poem kärlekblommor elev övergrepp ellen ekman påverkan exhibitionist india alla olika bokryggspoesi donald trump vi är lajon förväntningar manligt negativ konditori cecilia grundspänning psykiskt grova adopterad storslaget jag odlar inre man marilyn monroe föredrag stammisar varberg maja säfström kirke ralph andra världskriget stolt underbart sommarutställning anna nordlund från blogg till bord westworld familj följadrömmar midsommar clara henry energiproduktion föreläsare countofkerry tacksam antidepressiva krig på mormors vis stadsbiblioteket göromål knutsgillet pimpa räfsa barnbok mjukporr bokföring beskakungen lagstifta balanserad mina hjältinnor madonna hora socialamedier filmskapare mjukt gallra pms elsa beskow porrindustrin perioder unesco adoption sagor psykiska förmågor rikard ahlin tröst vacation hunger simone de beauvoir jenny lucander¨ mr darcy träning kartong ett äpple om dagen i shall hunt you down utveckling terapi halmstadslott bostad & co down by the river superhjälte ekonomi theresnoplacelikehome föreläsa högstadiet true blood svenska hjältinnor kladdkaka lugn comfortzone tilltro museum hembakat tomas tranströmer dublin nyföretagar centrum faun invandring klänning kommunikation hjärna ansvarstagande skriva biologi arkitekt dekor vila sexuella trakasserier barn- och ungdomsbok kidnappning bank samladeskrönorochsaltadesanningar recept filterbubblor