Nedtrappning
Det är längesedan jag skrev dikter. Åtminstone sedan jag skrev något riktigt bra. Det har mest varit konstgjord andning en lång tid nu, bara för att hålla det något sånär i gång. Sedan jag började med antidepressiva, för ca 8 år sedan, har jag inte skrivit lika mycket poesi. Det har inte fallit sig naturligt. Det är en förhållandevis låg dos jag gått på, men den har varit tillräcklig för att, tillsammans med bra terapeuter, kunnat hjälpa mig. Det har varit skönt att ha känt sig ganska balanserad. Helt balanserad blir man väl aldrig som människa, men kaoset inom en lägger sig och den oförklarliga sorgen slutar överväldiga en. Mestadels. Ibland vill den komma, men då har dessa nämnda terapeuter och andra fascinerande människor och författare gett mig så bra redskap att jag kunnat identifiera farorna i tid. Jag har kunnat undvika dem och, när det inte gått, kunnat hantera de ganska annorlunda. Det har varit ljuvligt. För drygt ett halvår sedan kände jag mig tillräckligt redo att sluta med tabletterna. Nedtrappningsprocessen har varit långsam, så som den ska. Allt ska gå så fort idag, hela tiden ska vi vara effektiva. Långsamhet har nästan blivit ett skällsord i verkliga livet, men banne mig. Vissa saker ska ta tid. Det är svårt ändå.
Vid första nedtrappningen tog det tid för kroppen att vänja sig och flertalet runga känslor rev i mig på en och samma gång. Det krävdes så lite för att jag skulle känna mig så trasig. Men bit för bit vande kroppen sig. Det tog tid och var jobbigt. Sedan kunde jag återigen njuta av att känna mig balanserad. Tills det blev dags att fortsätta nedtrappningen. Där är jag nu och det är jobbigt. Bräckligt, tungt, argt och växlande. Oförutsägbart. Men jag skrev något och kände för första gången på länge om mina egna dikter att ”shit, vad bra det här är. Riktigt välsmakande, vackert och träffsäkert.” Och jag minns min käre vän Björn Rosendal. Björn som så aktivt stöttade mig i mitt skrivande och hjälpte mig att ta steget att nå ut med det. Som gjorde Kättaren och faunen, min första diktbok, med mig och som ville att jag sen skulle stå på egna ben och ge ut många fler diktsamlingar. Min 60 år äldre vän som jag hade djupa samtal med om poesi, konst, känslomässig intelligens, vårt inre mörker och vår tids svårighet att hantera människor av det här slaget. Vi som var renässansens kungar med all vår känslighet och kreativa förmågor, vi som det inte finns någon plats för nu. Vi som får diagnoser istället för att lyftas för vår känslomässiga bredd. Björn tyckte inte om att jag skulle börja med antidepressiva, han var rädd att det skulle hämma min kreativitet. Det gjorde det nog i viss mån också, fast det var andra saker som var med och bidrog till det. Jag är jätteglad över att jag körde på ändå. Att jag – till slut – lyssnade till en envis syster och en omtänksam kollega. Att jag tog hjälp, och tabletterna var en stor del av det. Men nu, när jag trots allt är redo att fungera utan dem, tänker jag på Björn. Jag tänker på honom och mår bra. Jag ler för mig själv och vet att han skulle vara så glad över att jag nu skriver igen, rakt från själen. Att även om det inte kommer ofta, kommer det rakt därifrån. Och det är bra grejer.
Det är viktigt. Jag vill att folk ska förstå att det är viktigt. Vad det gör med en människa att skriva poesi. Hur det kan frigöra eller erkänna något inom en. Respekten man ger sig själv vid bekräftandet av vissa känslor och sidor. Lugnet det ibland kan ge när det kommit ut. Ivern när orden börjar lossna. När känslan börjar få form, när det inre börjar synas svart på vitt. När det går att sätta ord på allt det där inom en. Allt kaos eller all glädje. All förundran, lust, frustration eller sorg. Och det stannar inte där. Eller kanske det stannar för stunden, hos avsändaren. Men samma känsla kan uppstå när man är läsaren. När man plågas, tyngs eller håller på att spricka av alla känslor inom en. När man läser precis det man känner, när en främling satt ord på allt det inom dig. Någon annan har bekräftat dig, någon annan har gett dig den respekten. Njut av att du inte är ensam eller njut av det absurda i att en främling kan se in i din själ. Njut av orden. Smaka på dem. Bär dem med dig. Bär de med dig och ta hand om dig.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Måna Skärrholk » Björnen som inte var björn: ”Äntligen har jag hittat den! Jag kommer ihåg historen så väldigt bra och jag äls..”
-
Kix » Vargen och Rödluvan: ”Tummen upp!”
-
Mikael » Negligerad skattebetalare: ”Det framgår ju tydligt att det är Skattebetalarnas förening som avses vidare fic..”
-
Jo Gylling » Underbara illustrationer: ”Jag minns vingmöss och kattelände från när jag var liten. Jag älskade den. Har f..”
-
Ulla-Britt » En dröm om mormor: ”Åh, en sån fin dröm, jag blev nästan avundsjuk men samtidigt glad att drömde så...”
Arkiv
Länkar
Etikettmoln
varberg stammisar föredrag marilyn monroe inre man jag odlar storslaget adopterad psykiskt grova grundspänning konditori cecilia negativ manligt förväntningar vi är lajon donald trump bokryggspoesi alla olika india exhibitionist påverkan ellen ekman pyjamasparty dröm konstvandring inrekritiker anslagstavlan känsla kyrkogårdsboken rörd världspoesidagen sökoptimering stockholmssyndromet lovisa burfitt mörker sommar skatteverket 365 jul engelsk landsbygd all in förläggare landsbygd affär vindkraftverk väpnade konflikter kommunen killarney lärare göteborg ei stöd komfortzon mänskligheten magasin laholm colette van luik vernissage ironi kulturentreprenör homeiswhereyourcatis världskrig halmstad stadsbibliotek danmark blogg nyföretagare bokhandel lost in austen överlevnad utställning boktips tvåsamhet shoppingterapi psykiskt fina interaktion positiv travel perspektiv grundkonstellation rödluvan och vargen dagens ros rocka sockorna indien introvert katarina wennstam idde och hajen barack obama kreativ biografer stockholm anka psykologi samantha ellis igenkänning ansvar inspiration lagerarbete¨ citadellet andrea de la barre de nanteuil sexuella trakasserier vila dekor arkitekt biologi skriva ansvarstagande hjärna kommunikation klänning invandring faun nyföretagar centrum dublin tomas tranströmer hembakat museum tilltro comfortzone lugn kladdkaka svenska hjältinnor true blood högstadiet föreläsa theresnoplacelikehome ekonomi superhjälte down by the river bostad & co halmstadslott terapi utveckling i shall hunt you down ett äpple om dagen kartong träning mr darcy jenny lucander¨ simone de beauvoir hunger vacation tröst rikard ahlin psykiska förmågor sagor blackoutpoetry mumbai proportioner intellekt neil gaiman reflektera bättre sent än aldrig bio psykiskohälsa duck bilderbok pms balanserad lagstifta beskakungen bokföring mjukporr barnbok räfsa pimpa knutsgillet göromål stadsbiblioteket på mormors vis krig antidepressiva tacksam countofkerry föreläsare energiproduktion clara henry midsommar följadrömmar familj westworld från blogg till bord anna nordlund sommarutställning underbart stolt andra världskriget kirke ralph maja säfström samarbete daniel sanjay covid-19 intervju arbete ted rosendahl p4halland hovrätt mens hälsa rasism jane austen make formgivning drömmar hjälte tjugotalet läsintresse radio utmärkelse egenföretagare stipendiat bokcirkel musik teckningsmuseet det glada tjugotalet boksläpp den känslomässiga intelligensen samtyckeslag stolthet och fördom företag vilddjurochvardagsromantik konstnär jämställdhet själen relation feminism kulturarbetare våldtäkt förlag tekannan förlag läsa konst kultur dikt catharina o poesi catharina sanjay kärlek böcker björn rosendal bibliotek furulundsskolan läsning halmstad depression stipendium skolbibliotekarie bibliotekarie laholm saker bibliotekarier gör författare deccennium poetry entreprenör kättaren och faunen social optimism resa corona utgivning kaos penseldrag djur tingsrätt #meetoo ensamhet bokrelease rösträtt realist vänskap jury sverige kirkeralph kvinnohistoria läkare katt diskutera energi semester dagens dikt kvinnligrösträtt plakettjuryn glass annabel pitcher dagens nyheter fågelkvitter vidga saknad fantasi terrorism pojkar bråk irland haverera lost bröllop förstå tanke minnesfond ingefärsshot chic lit genus hake fjord skylta åsnor teknik industrialism mademoiselle oiseau a j cronin lager drömresa solfångarna kök allas värde mina hjältinnor madonna hora socialamedier filmskapare mjukt gallra bråvalla elsa beskow porrindustrin perioder unesco adoption tassemarker passion analys psykisk ohälsa alittleparty julklappsprojektet det var en gång kommunikator kvinnligt press pessimism längtan mitt hjärta borde slå någon annanstans rättsväsende adopted koltrast vampyrer elin ek inre kvinna jazz ledamot murgröna writing ägglikör min syster är i tusen bitar första världskriget stadsljud sensuell emotional intelligence politik suffragett kurator ivåttochtorrt alkoholfritt litteraturhistoria ja jag har mens, hurså? skärgård förtroende countryside gingershot kostymfilm 30-tal 365 days duktigflicka kontorspärm trädgård barn- och ungdomsbok kidnappning bank samladeskrönorochsaltadesanningar recept filterbubblor nils holgersson hårda tag marknadsföring glädje värme feelgood harry potter känslomässig intelligens tekopp egentid humor verklighet föräldrar alexander jansson målgrupp sinnesro champagne hästpojkarna let's dance teater barnhem jakob hellman martin pettersson mia öström podcast some like it hot love fågel hallands kulturhistoriska museum fantastiska fakta om djurungar gunilla molloy årsskifte svenskbiblioteksförening svårt editing vuxen terrordåd skönlitteratur fritidsgård suggestiv ica maxi skogaby lantbruk madrigal tankar visdomsord ångest mormor lyrik röra linuslundberg män terapeut fredaag 70-tal kund brewsterfieldlodge kontor ragga faktabok jordbävning illustratör nostalgi övergrepp carl von linné sex produkt poem kärlekblommor elev häxan och lejonet psykiska funktioner te lägesrapport hotelcontinental svacka födelsedagskalaset varg drivkraft norm roaring twenties egoism johan ehn linnea claesson shopping nyföretagarcentrum skolavslutning samtal musikal bortabramenhemmabäst död kura skymning