I sällskap med den inre kritikern

DAG 1
Jag har sett fram emot den egentid jag ska ha i Stockholm när jag inte jobbar. Det har känts välbehövligt att landa lite, när tankarna och själen varit i varv en del på sistone. Men jag tänkte inte på att det kan bli problematiskt med egentid när det egna sällskapet inte är så... trevligt längre. När det inte är lämpligt att umgås med någon som är väldigt kritisk, när man själv är i en alldeles för osäker fas. Knepiga perioder, sådana. Det är smidigare att fly från problemen och distrahera sig, trots att jag är en varm anhängare av att man ska våga gräva i sig själv och ta tag i problemen. Lyssna in vad det är kroppen och själen verkligen vill säga. Men ska man egentligen lyssna in sig själv i sådana här lägen, när man bara är kritisk? När den psykiska ohälsan är den som är mest högljudd, då kanske det är smart att försöka att inte lyssna, för man lyssnar på fel saker. Eller?
 

DAG 2
Lägesrapport: arbete är bra för sinnesron. Knappast banbrytande rön, men så är det. Rutiner såväl som omväxlande sysslor och framför allt känslan av att ha ett syfte lindrar alltid en orolig själ. Så första arbetsdagen här var utmanande och rolig! Sen följdes den av shoppingterapi. För om det har ordet "terapi" i sig måste väl det gällas? (Och var gick jag lös som bäst i denna terapi? I någon av Stockholms många klädbutiker? Nej nej, i en bokhandel såklart! Märkligt nog var det inte lika mycket kö där heller.... Obildad pöbel här.) Jag fortsatte jakten på mental hälsa på hotellrummet med TRÄNING. För det är ju sunt, oavsett vad jag tycker om det. Och slutligen gick jag igenom en del vettiga rannsakande frågor och grävde i eländet. Sen var det fri läsning. Sjukt vad mycket tid man har till sitt förfogande när man inte är hemma. Och då drar ändå Daniel det tyngsta lasset i hushållsarbetet.

PS boken på bilden är inte samma bok som i berättelsen.
 

DAG 3
Hemma igen efter två arbetsdagar i Stockholm! Det bästa var jobbuppdraget, det till och med konkurrerade ut kattcaféet! Oerhört roligt och utmanande att få använda sin kompetens på det viset. Skönt dock att vara hemma igen, i den friska luften och med ljudet av fågelkvitter istället för trafikljud och människosorl. Och inte minst med Daniel (vars sällskap hade gjort huvudstaden till en trevligare stad att besöka) och Snus. Som uttrycker ju lyder; "Home is wherever I lay my CAT."

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Kix » Vargen och Rödluvan:  ”Tummen upp!”

  • Mikael » Negligerad skattebetalare:  ”Det framgår ju tydligt att det är Skattebetalarnas förening som avses vidare fic..”

  • Jo Gylling » Underbara illustrationer:  ”Jag minns vingmöss och kattelände från när jag var liten. Jag älskade den. Har f..”

  • Ulla-Britt » En dröm om mormor:  ”Åh, en sån fin dröm, jag blev nästan avundsjuk men samtidigt glad att drömde så...”

  • Daniel » En dröm om mormor:  ”Så fint skrivet! Jag drömmer som du vet om mamma ibland. Skillnaden är att hon s..”

Arkiv

Länkar

Etikettmoln