Det glada tjugotalet?

Ironin när jag glatt kastat mig över 2020 med tankar på ”det glada tjugotalet”. Full av framtidstro för vår värld (och tankar på 20-talsfester då och då). Det blev ju inte riktigt så. Istället blev det en pandemi av oro och covid-19. Oro över sina nära och kära som är i riskgrupper, oro över sina medmänniskor vars verksamheter nu går på knäna. Oro över hur vårt samhälle ska hantera återgången när det här är över. Hur ekonomin ska klara en eventuell massarbetslöshet. Jo, så att eh…
 
Är jag optimistisk eller bara dum i huvudet när jag försöker tänka att 20-talet hade depressionen och stora ekonomiska svårigheter? Att det var en världskris (världskrig) som föranledde glädjen? Att detta är vår stora utmaning, att det är covid-19 som kommer binda oss samman och göra att kommande år präglas av ohämmad lättnad och glädje? Eller är det en bisarr cykel, en loop vi hamnat i? #metoo har jag liknat vid kvinnlig rösträtt och det kanske är flera saker som i olika kläde kommer upprepa sig. Därför kommer snart ännu ett världskrig och mänskligheten kommer bara göra om och göra om det som skett. Wierd.

westworld

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Måna Skärrholk » Björnen som inte var björn:  ”Äntligen har jag hittat den! Jag kommer ihåg historen så väldigt bra och jag äls..”

  • Kix » Vargen och Rödluvan:  ”Tummen upp!”

  • Mikael » Negligerad skattebetalare:  ”Det framgår ju tydligt att det är Skattebetalarnas förening som avses vidare fic..”

  • Jo Gylling » Underbara illustrationer:  ”Jag minns vingmöss och kattelände från när jag var liten. Jag älskade den. Har f..”

  • Ulla-Britt » En dröm om mormor:  ”Åh, en sån fin dröm, jag blev nästan avundsjuk men samtidigt glad att drömde så...”

Arkiv

Länkar

Etikettmoln