My therapist insist that I read

"Jag tror att vi ska läsa böcker som sårar oss och genomborrar oss. En bra bok ska vara ishackan till den frusna sjön inom oss. "

Franz Kafka


Den här bloggen handlar till stor del om hälsa. Om hälsa från fåtöljen. Ibland behöver man pausa lite.  Pausa i livet för att orka, för att må bra. Det tänker jag hjälpa till med, genom att komma med boktips för dig och för familjen. Min terapeut insisterar faktiskt på att jag ska läsa mycket och tillåta mig den nedvarvningen.  Han är en klok man, den gode terapeuten. Om du mot all förmodan tröttnar på boktips (jag vet, blotta tanken är helt barock!) kan du även ta del av samhällsfrågor och följa mina härligt knaggliga vägar till utgivning av olika bokprojekt. Låt dig inspireras eller få ett gott skratt! Så gör det bekvämt för dig med en kanna te
(eller kaffe då, om du absolut måste) och gör dig redo för läsning.
Nu jäklar ska vi vara hälsosamma!


/Catharina Sanjay

2017 > 10

Vår nationella identitet är kanske inte direkt passionerad.  Bilden av svensken är inte precis som den av italienaren, fransyskan eller spanjoren. Faktum är att jag hann reta upp mig och tänka "ja, det är ju typiskt att svensken hetsar upp sig så fort det är dags att kritisera kvinnorelaterade frågor", innan jag insåg att hen är minsann lika passionerad på varsin sida när det gäller invandring och stora frågor såsom mjölk vs. mjölkproteinfria produkter. Så vi, trots allt, ganska passionerade, vi svenskar. Vi tycker gärna saker, hett och intensivt.

Jag är väldigt pro intensiva känslor och en passionerad syn på livet. Men i många lägen skulle jag föredra en mer fredlig och förstående dialog. Gällande #meetoo har det helt i onödan blivit olika läger. Som så många andra anser jag att världen vore perfekt om fler tyckte som jag i alla tänkbara frågor. Jag är - faktiskt - inget rättesnöre i den här diskussionen. Jag är den första att tänka “åh gud, vilken idiot!” eller “hen är ju verkligen dum i huvudet!” m.m. Men sedan blott en dag har jag motvilligt blivit mer öppen och förstående. Återstår att se hur länge det håller i sig.
 

Filterbubblornas strid

I stort handlar det nog om filterbubblor (där har ni en länk till the ultimate podcastavsnitt). Ursprungligen handlade hashtaggen om att sprida uppmärksamhet kring omfattningen av sexuella trakasserier. Hur vanligt och utspritt det egentligen är, med hopp om förändring när folk inser magnituden av problemet. Den sida av saken jag sett i media och sociala flöden har visat kvinnor som, ibland för första gången, vågat gå ut med sina upplevelser samt män och kvinnor som visat stöttning i frågan och män och kvinnor som vänt sig mot kampanjen, på mer eller mindre seriösa vis. Jag har rakt av bedömt dessa människor som knäppgökar eftersom “hur ska man nu våga ragga” och “inte bara män utför sexuella trakasserier” har varit den dominerande linjen. Men eftersom jag ska prova det här med att vara en bättre människa försöker jag förstå att de som är mot kampanjen möts av andra inlägg och nyheter än vad jag möts av. Inlägg och nyheter som istället visar på kvinnor som av olika anledningar gör det enkelt för sig och väljer att hata alla män, kvinnor som missbrukar uppmärksamheten och pekar ut oskyldiga män samt kvinnor som ångrat sig efter ett ligg och anser att det är mannens fel. Eftersom jag i min filterbubbla, som baseras på vad för typ av inlägg och nyheter jag brukar dras till, inte alls visar på den sidan har jag ansett att “den andra sidan” bara överdriver. Det tycker jag förvisso fortfarande, men det är inte ett särskilt utvecklande ställningstagande av mig, på samma sätt som det inte är utvecklande att blunda för “min” sida.
 

Läs hela inlägget »

"Det finns inget som kan få en att känna sig så dekadent som att påbörja en ny bok i södra Frankrike."

Jag måste erkänna att jag gillar att läsa dedikationer och författarens tack. Och en författare är verkligen KICK ASS när hen kan få läsaren att bli rörd/road/helt till sig av formuleringar i hens tack. Holly Black's Den kallaste flickan i Coldtown är på många sätt som alla andra vampyrböcker. Och på andra sätt inte alls. Den är strösslad med härliga formuleringar och filosofisk gällande monstret inom oss. Läs och njut.

Från Rabén & Sjögrens hemsida:
Det är morgon och Tana vaknar upp i ett badkar. Det tar ett tag innan hon minns var hon befinner sig. Det var fest kvällen innan. I vardagsrummet hittar hon de andra festdeltagarna, de är döda och ett fönster står på vid gavel. Någon har brutit mot regeln som säger att man aldrig någonsin får öppna ett fönster efter  mörkrets inbrott. När hon går vidare in i sovrummet hittar hon de enda överlevande, förutom hon själv. Svarta sopsäckar är uppsatta för fönstren och i sängen ligger Tanas före detta pojkvän Aidan bunden med silvertejp för munnen. På golvet bredvid ligger en annan kille fastkedjad. Hans hår är svart som bläck och när han tittar upp på Tana ser hon att hans ögon är röda som rubiner.

För att rädda sitt eget och de andras liv måste Tana ta sig in i Coldtown. Där lever monster och människor sida vid sida. Staden är farlig. Den är en bur, ett fängelse för de dömda och alla som vill vara med.

En berättelse om raseri och hämnd, om skuld och skräck och om kärlek och avsky, skriven av succéförfattaren Holly Black.

Läs hela inlägget »